Lite småfattig, sådär
Efter att ha gått igenom mina finanser med min vän Annica säger hon:
"Gud, sådär fattig har jag aldrig varit. Kan faktiskt itne tänka mig hur det känns.."
Tack för stödet, Annica. Tack.
"Gud, sådär fattig har jag aldrig varit. Kan faktiskt itne tänka mig hur det känns.."
Tack för stödet, Annica. Tack.
Något jag tydligen behövde lägga in här..
<a href="http://www.bloglovin.com/blog/1840864/majakristinabloggse?claim=qcuyzn8832g">Följ min blogg med bloglovin</a>
Jag vill shoppa. Riktigt storshoppa.
Jag vill gå runt på stan en hel dag. Jag vill kunna kolla på en prislapp, och när jag ser 299SEK, kunna tänka "Äh, vem bryr sig om priset? Den är ju sååååå fiiiin! Jag tar tre stycken!" Jag vill komma hem med ungefär sjuttiofem påsar fyllda med fina kläder/väskor/smink, och sedan kunna gå en månad utan att behöva använda samma plagg två gånger.
Men tillåter min ekonomi detta? Såklart inte. Jag kanske skulle kunna köpa en tröja. Max två. Sedan skulle pengarna för denna månad vara slut.
Denna månad som börjar imorgon.
Livet som fattig student är inte lätt. Inte alls.
Men tillåter min ekonomi detta? Såklart inte. Jag kanske skulle kunna köpa en tröja. Max två. Sedan skulle pengarna för denna månad vara slut.
Denna månad som börjar imorgon.
Livet som fattig student är inte lätt. Inte alls.
Mogna damer i tv-soffan
Jag och Annica spenderar vår fredagskväll med att kolla på På Spåret. Vi känner oss väldigt mogna när vi sitter och sköljer ner choklad med varsin liter cola. Nyss skulle de räkna ut kvadratcentimetrarna på en cirkel som hade diametern 20cm.
Mattegenier som vi är började vi direkt diskutera hur man gör - radien gånger radien gånger pi. Med lite snabb huvudräkning kom vi också fram till svaret - 314. Hur duktiga som helst.
Men sen började alla i programmet börja räkna helt konstigt och spontant började vi känna "Ahhh, kan vi inte detta? Gör vi helt fel nu? Har vi inte klarat matte A+B+C+D+E?!" Okej. Det var Annicas reaktion. Min var mer "Okej. Vi har fel. Let's go dö."
Sen var det dock dags för På Spåret:arna att få veta om de hade rätt.
Och.... nope! Victoryyyyyy!
Varpå Annicas reaktion var "What?! Kan dom ingenting eller?!"
Tydligen inte.
Mattegenier som vi är började vi direkt diskutera hur man gör - radien gånger radien gånger pi. Med lite snabb huvudräkning kom vi också fram till svaret - 314. Hur duktiga som helst.
Men sen började alla i programmet börja räkna helt konstigt och spontant började vi känna "Ahhh, kan vi inte detta? Gör vi helt fel nu? Har vi inte klarat matte A+B+C+D+E?!" Okej. Det var Annicas reaktion. Min var mer "Okej. Vi har fel. Let's go dö."
Sen var det dock dags för På Spåret:arna att få veta om de hade rätt.
Och.... nope! Victoryyyyyy!
Varpå Annicas reaktion var "What?! Kan dom ingenting eller?!"
Tydligen inte.
Hälsningar från igloon
Jag sitter med en tjocktröja, morgonrock och filt över mig.
Innan det satt jag och kramade ett element.
Det är lite småkallt här hemma. Minst sagt.
Just nu kollar jag på Efterlyst. Dom snackar om en kvinnoliga som drogar och rånar män de följt med hem efter krogen. Är det fel av mig att tycka att det är en ganska så rolig idé?
Humhum. Troligen.
Heheh. Men lite kul är det allt!
Drama drama drama
Jag är ett stort fan av allt drama som studenten drar upp i klassen.
Eller inte.
Det är svårare än man kan tro att få femtio pers att arbeta harmoniskt tillsammans.
Nästintill omöjligt faktiskt.
Eller inte.
Det är svårare än man kan tro att få femtio pers att arbeta harmoniskt tillsammans.
Nästintill omöjligt faktiskt.
Best day ever............
Jag var sjukt trött när klockan ringde imorse. När jag segt drog mig upp ur sängen kände jag på mig att dagen inte skulle bli en av mina favoritdagar.
Jag hade rätt.
Självklart var extrabussen nowhere to be found så vi fick glatt tränga in oss i den ordinarie. Självfallet fick jag stå och krama både schaufför och medpassagerare.
Självklart var det också världens längsta bilkö på varje raktsträcka, vilket gjorde att bussen fick krypköra heeela vägen till stan. Mysigt.
Och nu har jag ont i magen.
Jag hade rätt.
Självklart var extrabussen nowhere to be found så vi fick glatt tränga in oss i den ordinarie. Självfallet fick jag stå och krama både schaufför och medpassagerare.
Självklart var det också världens längsta bilkö på varje raktsträcka, vilket gjorde att bussen fick krypköra heeela vägen till stan. Mysigt.
Och nu har jag ont i magen.
Från fredagens photoshoot
IiiiiIiIIiIiIiiiiiiIii
Jag har en så kallad vän som heter Evelina. Denna så kallade vän har ett väldigt enormt otroligt irriterande talfel! Och för er som tycker jag är hemsk som säger att hennes talfel är irriterande kan jag meddela att det är ett medvetet talfel! Något som denna så kallade vän VÄLJER frivilligt att säga fel.
Härmed ska jag börja välja vänner efter hur de talar.
"Säger du På eller I?"
"I"
"Grattis! Du är min vän!"
Så kommer det låta!
Och oh så underbart mitt liv kommer bli!
Härmed ska jag börja välja vänner efter hur de talar.
"Säger du På eller I?"
"I"
"Grattis! Du är min vän!"
Så kommer det låta!
Och oh så underbart mitt liv kommer bli!
Vad är det för en dag? ...
Idag började jag tolv.
Så självklart gick jag upp 5.45.
Det var mindre kul. Men vad gör man inte för en liten nybliven femtonåring? Eller egentligen blir hon inte femton förrän 23.55. Tycker inte vi borde fira förrän då egentligen.
Själv föddes jag 05.20. Jag har en låång födelsedag!
Det gillar vi.
Den infaller om 159 dagar.
Bäst att börja planera redan nu!
Så självklart gick jag upp 5.45.
Det var mindre kul. Men vad gör man inte för en liten nybliven femtonåring? Eller egentligen blir hon inte femton förrän 23.55. Tycker inte vi borde fira förrän då egentligen.
Själv föddes jag 05.20. Jag har en låång födelsedag!
Det gillar vi.
Den infaller om 159 dagar.
Bäst att börja planera redan nu!
12.00 på redaktion 3
Det har tydligen varit ett helguppehåll här. Intressant.
Idag är det allahjärtansdag. Vet inte riktigt hur vi känner inför det. Den ska i alla fall spenderas på bästa sätt - med Annica, kollandes på tv, ätandes choklad. Så borde alla högtider spenderas. Om man nu kan kalla allahjärtansdag en högtid. Känner inte rikigt att den kvalificerar sig. Men det är ju bara min åsikt.
Klassen försöker just nu komma på vad vi ska vara på utklädningsshowen. Det går mindre bra.
Annars då? Har kommit på ett till lagförslag! - Förbjudet att lämna huset vid under tio minusgrader. Det var inte det minsta kul att vakna imorse och upptäcka att det var femton minus ute. Inte på något sätt.
Sen fick jag se soluppgången när jag satt på bussen. Det var fint. Typ. Kändes rätt eftersom det är allahjärtansdag. Humhum.
Nej nu tvingar lärarna oss att läsa. Det här inlägget blev otroligt märkligt.
Aja. Man kan inte få allt här i livet!
Mot evigeheten och viiidareeee
Nu är det lunch. Sedan är det dags för matte. Igen. Det känns som att jag alltid har matte. Men som tur är har de dagarna då jag hade två mattelektioner samma dag passerat. Dock för att bytas ut mot en två och en halv timmes matte på fredagsmorgnar. Hm.. Känner att det är snäppet värre faktiskt.
Sedan då? då? då? undrar ni, eftersom ni är så amazingly intresserade av mitt schema!
Jo, mina små barn, det ska jag berätta.
Sedan står isvak på schemat! Men ni kan vara lugna. Jag planerar att hålla mig på torra land. Ingen kan få mig att frivilligt hoppa i en isvak. Jag badar inte om det är under 20 grader. Inte ens då stannar jag länge i vattnet. SÅ nej, inget isvaksihoppande för mig. Men jag känner att det kan bli ganska underhållande att se andra göra det!
Tror faktiskt jag kommer bli kall nog av att står ute i tre timmar.
Sedan då? då? då? undrar ni, eftersom ni är så amazingly intresserade av mitt schema!
Jo, mina små barn, det ska jag berätta.
Sedan står isvak på schemat! Men ni kan vara lugna. Jag planerar att hålla mig på torra land. Ingen kan få mig att frivilligt hoppa i en isvak. Jag badar inte om det är under 20 grader. Inte ens då stannar jag länge i vattnet. SÅ nej, inget isvaksihoppande för mig. Men jag känner att det kan bli ganska underhållande att se andra göra det!
Tror faktiskt jag kommer bli kall nog av att står ute i tre timmar.
Tiiime toooo sayy goodbyeee
Helojsan mina tio trogna fans!
(varav jag troligen är typ två stycken själv..)
Idag börjar jag tolv.
Vilket gillas!
Det tråkiga är bara att jag gått runt och trott att det är torsdag. Vilket det inte är. Mycket på grund av att jag är ledig på torsdagar, och jag som sagt idag börjar tolv. Men det hindrar inte min hjärna från att tro att det imorgon är fredag. Vilket gör mig ständigt deprimerad när jag kommer på att det är onsdag imorgon.
Komplicerat det där.
Snart ska jag fortsätta med mitt projektarbete, och sedan är det tid för att återvända till att skriva djupa saker om migsjälv. Jag hoppas på att vi ska få slippa återsamlingen, och på det sättet få sluta innan fyra.
Hoppas, hoppas, hoppas.
Vem är jag?
Dagen började med att två lärare hade lightsable krig med whiteboardpennor. Sen började vi vår nya fem-veckorsperiod - Tema Identitet. Och efter det blev saker djupa.
Förmiddagen har ägnats åt diskussioner om våra identiteter. Då tog det inte lång tid innan vi blev djupa. Nu ska vi påbörja själva uppgiften - skriva om oss själva... Det kommer bli djupt det också! Kan det bli annat än djupt om mig?
Heh.
Nej nu måste jag skärpa mig. Sätta in mig i den där otroligt djupa sinnesstämningen och bara skriva!
Suck. Detta kommer bli fem jobbiga veckor.
Förmiddagen har ägnats åt diskussioner om våra identiteter. Då tog det inte lång tid innan vi blev djupa. Nu ska vi påbörja själva uppgiften - skriva om oss själva... Det kommer bli djupt det också! Kan det bli annat än djupt om mig?
Heh.
Nej nu måste jag skärpa mig. Sätta in mig i den där otroligt djupa sinnesstämningen och bara skriva!
Suck. Detta kommer bli fem jobbiga veckor.
The new me
Friday at Annicas place
Gårdagen spenderades hos min lilla vän Annica. Efter skolan det vill säga. Först hade jag ju matte och engelska. Dessa eviga mattelektioner.. Har jag nämt att matteläraren vi fått kommer från Karlstad? Hennes dialekt gör lektionerna lite intressanta i alla fall.
Jag och Annica började i alla fall vår fredag med att vara nyttiga - en jättefin salad med pasta. Men tillslut kände vi att en salad inte gör någon fredag och slängde ihop några chokladbollar. Och sen åkte vi och köpte godis.
Slutet gott allting gott. Godiset med.
Jag och Annica började i alla fall vår fredag med att vara nyttiga - en jättefin salad med pasta. Men tillslut kände vi att en salad inte gör någon fredag och slängde ihop några chokladbollar. Och sen åkte vi och köpte godis.
Slutet gott allting gott. Godiset med.
NEJ, se det snöar!
Enligt matteplaneringen skulle vi idag räkna två tal på lektionen. Så nu ligger vi före planeringen! Yäääy. Det gäller att ta vara på de små glädjeämnena i livet.
Det snöade när jag gick av bussen imorse. Lite bara, men jag tänkte "What? Snö? Nu?" Själv har jag liksom gått in i vår-mood. Dock blev det bara värre med söandet. Innan den andra bussen kom snöade det värre än någonsin. Förväntade mig nästan att se tomten komma ho-andes nedför Vasagatan. Det störde mitt vår-mood och jag går nu runt och tänker på julklappar istället.
Snyft. Jag som vill ha vår!
Det snöade när jag gick av bussen imorse. Lite bara, men jag tänkte "What? Snö? Nu?" Själv har jag liksom gått in i vår-mood. Dock blev det bara värre med söandet. Innan den andra bussen kom snöade det värre än någonsin. Förväntade mig nästan att se tomten komma ho-andes nedför Vasagatan. Det störde mitt vår-mood och jag går nu runt och tänker på julklappar istället.
Snyft. Jag som vill ha vår!
Torsdagshandling
Godkväll kära fana.
Jag har varit och handlat. På coopis. Med min mor och den lilla saken de kallar min syster. Vi gick där glada, hand i hand, och sjöng lite fint. Eller inte. Men jag blev tilldelad uppgiften att hämta bröd. Fanns dock inget gott alls! Så det blev inget.
Men sen.
När jag skulle hitta tillbaka, blev det smått problem. De hade ju vandrat vidare. Och de har flyttat om typ allt i hela butiken! Det gick inte ens att gå vår vanliga lilla vandring! Hur hittar man då någon?!
Som tur var hittades mami runt nästa hörn. Runt det första faktiskt. Så jag hann inte springa runt i panik, gråta och allt sånt som annars brukar hända.
Kunde ha blivit lite smått pinsamt att behöva fråga någon om de kunde ropa ut i högtalarna efter min mamma.....
Jag har varit och handlat. På coopis. Med min mor och den lilla saken de kallar min syster. Vi gick där glada, hand i hand, och sjöng lite fint. Eller inte. Men jag blev tilldelad uppgiften att hämta bröd. Fanns dock inget gott alls! Så det blev inget.
Men sen.
När jag skulle hitta tillbaka, blev det smått problem. De hade ju vandrat vidare. Och de har flyttat om typ allt i hela butiken! Det gick inte ens att gå vår vanliga lilla vandring! Hur hittar man då någon?!
Som tur var hittades mami runt nästa hörn. Runt det första faktiskt. Så jag hann inte springa runt i panik, gråta och allt sånt som annars brukar hända.
Kunde ha blivit lite smått pinsamt att behöva fråga någon om de kunde ropa ut i högtalarna efter min mamma.....
Bo Ko, Bo Ko
Har nu överlevt årets första prov. Gick finfint och jag använde mig av en välbeprövad pluggmetod - lita på att det undermedvetna har kunskapen som krävs. Slår aldrig fel! Hum. Hoppas vi på.
Nu inväntas dagens andra mattelektion. Vi sitter och taggar i ett litet rum genom att lyssna på gamla barnprogramsvinjetter! Gamla godiningar som pokémon och bo ko! Dock verkar det som att dessa männsikor kommer ihåg alla låtar.... hm. Känner mig åter gammal bland alla dessa 92or.
Nu inväntas dagens andra mattelektion. Vi sitter och taggar i ett litet rum genom att lyssna på gamla barnprogramsvinjetter! Gamla godiningar som pokémon och bo ko! Dock verkar det som att dessa männsikor kommer ihåg alla låtar.... hm. Känner mig åter gammal bland alla dessa 92or.
Godmorgon
Har precis haft lunch. I skolan. Med rektorn. På min sovmorgon.
Hej överambitiös!
Men nej, egentligen inte. Hade ett litet möte med min handledare om projektarbetet. Och igår hade vi en klassträff och rektorn berättade att vi har fjorton skolveckor kvar innan studenten. Vet inte om det känns långt eller inte..
Okej, och alla som undrar varför jag lunchar med rektorn kan sudda ut bilderna som poppar upp i hjärnan. Vi var inte ensamma! Han slog sig ner vid vårat bord bara. En av de konstigare delarna av att gå på en liten skola. Sånt man får ta liksom. Man vänjer sig. Dock finns det inte mycket som effektivare tar död på ett samtalsämne. Men det vänjer man sig vid också.
Hej överambitiös!
Men nej, egentligen inte. Hade ett litet möte med min handledare om projektarbetet. Och igår hade vi en klassträff och rektorn berättade att vi har fjorton skolveckor kvar innan studenten. Vet inte om det känns långt eller inte..
Okej, och alla som undrar varför jag lunchar med rektorn kan sudda ut bilderna som poppar upp i hjärnan. Vi var inte ensamma! Han slog sig ner vid vårat bord bara. En av de konstigare delarna av att gå på en liten skola. Sånt man får ta liksom. Man vänjer sig. Dock finns det inte mycket som effektivare tar död på ett samtalsämne. Men det vänjer man sig vid också.
